Det är för mycket påförande av skuld och skam. Alla klagar på allt och alla hela tiden. Alla märker fel hos andra och inbillar sig själva vara felfria.
Det saknas känsla för proportioner. Man silar mygg och sväljer kameler. Bagateller blir uppförstorade till oerhörda skandaler, medan verkliga skandaler behandlas som bagateller.
Det går inte att lita på någon. En före detta vän kan visa sig vara en grym fiende.
Det är åt helvete fel med alla drev. Folkdomstolar och flockmobbning är djävulens påfund. Ingen skall straffas ohörd eller utan en opartisk och noggrann utredning. Och när straffet är avtjänat, så går man vidare därifrån. Den som har avtjänat sitt straff skall behandlas som en oskyldig.
Det finns för mycket självförhärligande dumhet och inskränkthet. Människor som anser sig vara moraliskt högtstående kan visa sig vara blodtörstiga bestar.
Det finns för lite av förlåtelse. Alltför många är totalt intoleranta.
Det är för mycket egotrippande. Det är för mycket narcissism. Det är för mycket infantilitet. Det är för mycket tjafs och tjat. Det är för mycket lättkränkthet. Det är för mycket maktmissbruk.
Det är för lite humor. Det är för lite självdistans.
Så.
Det är för mycket egotrippande. Det är för mycket narcissism. Det är för mycket infantilitet. Det är för mycket tjafs och tjat. Det är för mycket lättkränkthet. Det är för mycket maktmissbruk.
Det är för lite humor. Det är för lite självdistans.
Så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar