Solitära tankar

Ibland tycker jag, att det blir för mycket "umgåsande". Det skall umgås till höger och vänster, man skall göra så mycket tillsammans och man får inte vara på egen hand någon längre stund. Jag blir trött och utled på att ständigt umgås med andra människor. Jag behöver mycket "egentid" för att stå ut. 

Vad är till exempel så heligt med att äta tillsammans? Varför måste man äta samtidigt tillsammans? Man kan lika gärna besöka toaletten tillsammans samtidigt. 

Avslöjande bilder

Oj... Det här är ett väldigt viktigt tal.

Facit till gårdagens hjärngympa

Rätt svar är sr.

Det handlar om månader. December förhåller sig till oktober som november förhåller sig till september.

Hjärngympa

Dr förhåller sig till or som nr förhåller sig till

ai 

al

ji

eller

sr

?

Rätt svar i denna blogg i morgon.

Jomenvisst...

Seriöst? Njae... Men det är kul att få bra resultat. Av 20 frågor hade jag fel bara på 1.

Ett par klargöranden

Någon kanske undrar varför jag skriver och varför jag tycker att ni läsare borde finna mig intressant.

Jag skriver för att känna att jag verkligen lever. Det är mitt främsta sätt att vara kreativ. Om jag inte känner mig kreativ, så känner jag mig snudd på värdelös.

Varför är jag intressant? Tja, jag tillhör exempelvis de 2-3 procenten av befolkningen som har högst IQ. Beroende på vem man frågar, så har jag en IQ på åtminstone 128 och kanske en IQ på runt 140.

Det jag skriver borde alltså inte vara totalt likgiltigt. Men det finns personer som tycker att jag borde hålla käften och dra något gammalt över mig. Låt dem bara gå på. Jag klarar mig nog ändå. 

Historien skall frikänna mig.

Maktmissbruk som anses vara fint

Det här med nolltolerans mot mobbning... Det kan i praktiken betyda, att den person som beskylls för att vara en mobbare själv blir mobbad. Straffet för mobbning blir alltså mobbning. Hur ädelt, fint och storsint är det? Inte alls, om ni frågar mig. 

Arbetsgivare och chefer som slår sig för bröstet och är så nöjda med sig själva och anser sig vara sååå förträffliga kan i själva verket vara mentala dvärgar, själsliga krymplingar och simpla själar. 

När det gäller nolltolerans mot mobbning kan det gå till så, att den person som anser sig vara mobbad skickar in en anmälan om mobbning och därefter tar arbetsgivaren eller chefen kontakt med den påstådda mobbaren. Denna person ställs så inför valet att antingen säga upp sig själv eller att bli uppsagd. Ingen ordentlig utredning görs, ingen varning utdelas. Man är bara intresserad av det som anmälaren påstår. 

Vad "mobbaren" har att säga till sitt försvar betraktas som helt irrelevant. Det som orsakade anmälan behöver inte alls bero på något ont uppsåt från "mobbarens" sida. Det kanske bara handlar om smärtsam uppriktighet och hård ärlighet. Det kan också vara så, att "mobbaren" bara skämtade på ett klumpigt sätt och att anmälaren inte begrep det. Men den som känner sig kränkt har tolkningsföreträdet och problemformuleringsprivilegiet. 

"Mobbaren" blir persona non grata och behandlas som en totalt utfryst paria. H*n kan ha jobbat i decennier för samma arbetsgivare utan anmärkning och ha skött sitt jobb på ett förträffligt sätt. Det räknas inte. H*n kommer att bli ihågkommen som "mobbaren".

Se där ett maktmissbruk som inte betraktas som maktmissbruk.

En anledning att tro

Det har funnits tillfällen då jag har önskat att Gud skulle banka mig i huvudet med ett baseballträ eller på något annat övertygande sätt fått mig att sluta tvivla. 

Nå, det hände på ett något annorlunda sätt. Jag föll handlöst nerför en trappa, fick en hjärnskakning och blev medvetslös i ungefär en kvart. Det fallet hade lika gärna kunnat bli det sista som hände mig. Efteråt har jag tänkt att minst en skyddsängel var där och såg till att jag överlevde. 

Och nu tänker jag, att det var Guds sätt att övertyga mig.

Facit till gårdagens hjärngympa

Svaret är att repet bara blir sju meter längre än Jordens omkrets. 

Hur kan man räkna ut det? Exempelvis så här:

Vi vet att omkretsen är cirka 40.075 kilometer. Det är cirka 40.075.000 meter. Diametern är därmed detta delat med Pi - alltså delat med 3,14. (Formeln är ju 2 gånger Pi gånger r. Det kan man lika gärna formulera så: 3,14 gånger diametern - eftersom radien är hälften av diametern.)

Diametern är således cirka 12.762.739 meter. Om vi placerar repet så som beskrivs, så kommer diametern endast att bli 2 meter längre. Det blir 12.762.741 meter. Detta muliplicerat med Pi (3,14) blir 40.075.007 meter. Skillnaden är alltså sju meter!

Några bilder från en resa. 6

Nästa dag var det dags att resa hem igen. Vi tog vägen förbi Gardasjön. Efter en övernattning i Fulda reste vi tillbaka till Sverige via Puttgarden. I Malmö tog vi in på ett hotell. Frukosten nästa morgon blev den mest makalösa hotellfrukost som jag har ätit i hela mitt liv! 

På det hela taget blev det en bussresa som jag nog aldrig kommer att glömma. Fantastico!

Hjärngympa

Det här problemet knycker jag från den reseledare och guide som var med på resan till Italien: 

Jordens omkrets är 40.075 kilometer. Nu tänker vi oss, att vi drar ett rep runt hela Jorden och att detta rep är 1 meter ovanför jordytan. Hur mycket längre än vår planets omkrets är då repet?

Rätt svar i denna blogg i morgon.

Några bilder från en resa. 5

Nästa morgon gav jag mig ut på en liten joggingrunda. Då fick jag bland annat se detta:

Men dagens huvudattraktion blev Verona:

Verona blev en positiv överraskning. Jag återvänder gärna dit någon gång.

Några bilder från en resa. 4

Nästa dag blev det vinprovning bland annat med Amarone-viner. Därefter tog vi in på hotell i Negrar.

Några bilder från en resa. 3

Så bar det vidare till San Giminagno. Och efter vinprovning i Nuova Cantina di Lilliano åkte vi vidare till Castellina in Chianti. 

Några bilder från en resa. 2

Vi fortsatte mot Poggibonsi. På vägen dit blev det lite vinprovning.

Några bilder från en resa. 1

Vi åkte genom Tyskland söderut till Italien. Bild 3 visar en del av Asti, dit vi kom på måndagkvällen.

Bortrest

Här har det inte hänt något den senaste tiden. Det beror på att jag har varit bortrest och inte haft tillfälle att blogga. Jag lovar, att inom en snar framtid skriva om några intryck från resan. 

Vi får inte glömma Brian Jones...

Han spelade en viktig roll i många låtar med The Rolling Stones. Brian Jones startade gruppen, men den utvecklades på ett sätt som han förmodligen inte gillade.

Här en låt som han var starkt inblandad i. 

Inte märkligt

Många kanske tror, att Rowan Atkinson är helt normal begåvningsmässigt. Men det tror inte jag - efter att ha kollat boxen med "Mr Bean" lite mera noggrant. Det är klart att han är smart. Och det bekräftas här.

En gammal favorit

Den här låten värderar jag mycket högt. I mina öron är den en av de absolut bästa rocklåtarna någonsin. Och då menar jag, att även texten är av mycket hög klass.

Svårslaget

Inte vilket gäng som helst. Finns det något bättre medley än detta? Jag tvivlar.

Facit till gårdagens hjärngympa

Man får tänka sig en knappsats på en mobiltelefon, då man exempelvis skall knappa in ett telefonnummer (alltså inte kalkylatorns knappsats, ty den ser annorlunda ut). Men ordningen på siffrorna är en annan än den man är van vid. Och så tillämpar vi multiplikation vertikalt och horisontellt. * och # lämnar vi därhän. De räknas som att multiplicera med 1. Det som multipliceras med 0 blir 0. Då får vi resultaten som syntes.

0   1   2   0

3   4   5   60

6   7   8   336

*   9   #   9

0  252 80

Om du lyckades lösa denna "kluring", så gissar jag att du måste ha en IQ över 130. Grattis!