Lång dags färd mot natt

Det blev mycket nu. Men hur sent det än blir, så måste jag ha ordning i köket innan jag går och lägger mig. Att laga frukost i ett stökigt kök? Aldrig!

En bra cover

 

En av mina favoritlåtar i en bra tolkning - här.

Det blir paj

 

Dags för Monty Python - här.

Varför är de där?

Den frågan ställer jag mig ibland - när jag ser olika frågesportsprogram på TV. Det finns oerhörda kunskapsluckor hos vissa tävlande. Det kan röra sig om "helt vanliga människor"; det kan också röra sig om kändisar. 

Exempel? En kändis trodde, att Muhammed levde före Kristus. En annan kändis kunde inte nämna tre böcker i Bibeln. 

Jag tappar hakan ibland inför en del människors kunskapsluckor och dåliga självkännedom. Vad är det som får dem att tro, att de kan vara duktiga på quiz? 

Rädd för döden?

 

Tja... Han är kanske inte i sin bästa form här, men det han säger "makes sense". Men när vi pratar om döden, så kan det lätt gränsa till svammel. Hur så? Jo: ingen har facit. Ingen kan säga: "Du har fel! Jag har rätt!". Det blir spekulationer.

Det enda som kan "stöka till det" är om någon påstår sig ha varit medicinskt bevisad död - men har vaknat till liv igen. Då kan kanske den personen "avlägga rapport" och berätta hur det är att vara medicinskt bevisad död. 

Uno på djupet

 

Jo, jag gillar den här. Det är en snygg melodi och texten är bra. Jag skulle dock sjunga den en oktav lägre, tror jag. 

Det kräver skicklighet

Vad är detta? Man ger tips om bra ljudböcker. Men ingenstans fäller man någon kommentar om uppläsare. Det är en förolämpning mot uppläsarna. 

Det är en konst att läsa högt. Det vet jag. Jag läser högt en gång i veckan för en liten grupp. Jag vet, att jag är bra på att läsa högt.

Personer som är beroende av talböcker kan vara väldigt noga med vem som läser. En bok som de väldigt gärna vill lyssna på blir bortvald ifall det är fel person som läser. En bra text kan bli helt förstörd av en dålig uppläsare.

Ingen får betraktas som svagbegåvad?

 

Hämtat från Twitter. Alltså... Jag blir förbannad. Vart är svensk skola på väg? Måste varje elev bli godkänd till varje pris? Tänker man, att den som blir underkänd kommer att känna sig kränkt - och att en kränkt person kan bli kriminell? Hur tänker man? Får en svag elev absolut inte bli underkänd? 

Det hela är vansinnigt. Inse fakta! Det finns dumma elever. Punkt. 

Vem visste det?

 

Inte visste jag det - att Raquel Welch kunde sjunga tonsäkert. Här bevisas det. 

Allvarligt

Bilden är hämtad från Pixabay.

Man kan onekligen påstå, att läget är allvarligt - när man läser detta.

Några rader om en bra film

En mycket bra film med en gripande historia. Anthony Hopkins och Debra Winger är båda lysande i sina roller. Manuset är starkt och det förekommer sparsamt med musik. Det tackar vi för. Filmen kunde annars ha dränkts i sentimental och kletig musik.

Filmen berör så viktiga ämnen som tro, vänskap, kärlek, sjukdom, döden och sorg. Den tål att ses sisådär en gång om året. 

Mäktigt

Jag har sett och hört dem sjunga. Här pratar vi om en kolossalt skicklig kör. Det blev en väldigt fin musikkväll. Lokalen bjöd på utmärkt akustik. Kören sjöng fantastiskt tonsäkert. Jag tänkte innan: "Det är ´once in a lifetime´. Om jag inte passar på nu, så får jag ingen chans senare.". Det var väl använda minuter att se och höra dem. 

En märklig sak var att jag upplevde körsången som mäktigare och mera drabbande när kören stod längst bak i lokalen - bakom publiken. Det kändes som: "Ta det lugnt. Vi är här. Om ni faller, så fångar vi upp er." Egendomligt. 

Tvillingar

Bilden är hämtad från quotefancy. 

Citatet äger sin riktighet. Envisa personer är ofta dumma. De låter envisheten sabotera deras liv på ett enfaldigt sätt. Allting skulle troligen bli bättre om de bara gav sig. Men nej - deras stolthet och envishet gör dem korkade. 

Att verkligen "gå vidare"

Den här bilden är hämtad ur Giphy och en sökning på "dwell". Många "memes" är mitt i prick. Denna handlar alltså om att älta.

Jag vet... Jag kan själv älta. Men jag slutar älta när jag inser, att jag har fel. 

Jag stör mig på fenomenet "lägga det bakom sig och gå vidare" när det inte alls stämmer med verkligheten. Jag sympatiserar med personer som faktiskt gör det. Och då menar jag till exempel personer som tidigare har haft goda relationer - men så tar de slut. I ett avsnitt av "Renées brygga" berättade två personer om just det. De kunde träffas och ha det bra med sina tidigare "ex". Sådant gillar jag. Att "vända blad och gå vidare" borde inte betyda, att man aldrig mera vill se varandra. 

Jag har själv erfarenhet av det. En tidigare god vän vill absolut inte längre ha någon som helst kontakt med mig. Då har man inte "kommit över" det som sårade en, tänker jag. Att vara sur och irriterad i evighet på en före detta god vän är infantilt i mina ögon.

Och detta kan jag älta tills att vi blir goda vänner igen. 

Dagens låt

 

Dagens låt - här. Chet Baker med "My funny Valentine". Och så Lars Gullin på barytonsaxofon. Det blir sällan bättre än så här. 

Hur?

 

Så här skrev jag på annan plats för tre år sedan. Det gäller än.

En god intervju

Se detta! Väldigt intressant - om ni frågar mig. Prinsessan är kolossalt trevlig och klok. Se, lyssna och lär! 

Lite i taget...

 

En mycket inspirerande bok. Föredömligt enkel om komplicerad materia. Här finns massor med goda tips. Det är "bara" att sätta i gång och skapa ett bättre liv. Här finns lite mera att läsa om boken. 

Varför?

Varför håller man på? Det är en fråga man kan ställa sig. Gör jag någon skillnad? Finns det någon som bryr sig? Är jag en fåntratt som inbillar mig att någon kan vara intresserad av denna blogg?

Befogade frågor. Några reaktioner märks ju aldrig av. Men... Även om ingen annan bryr sig det minsta lilla, så bryr jag mig. Jag använder denna blogg som en sorts självterapi. Det får duga.

Saknad

 

Sorgligt att han har gått bort. Han var ett musikaliskt geni. Boxen "The look of love" bevisar det. Den boxen har för övrigt en helt makalös booklet. 

Det kostar...

 

Knyckt från Twitter. Diskutera i bikupor. Redovisa på svarta tavlan.

En duktig fotograf

 

Bilden är hämtad härifrån. Roy Schatt var en skicklig fotograf som kanske många inte känner till. 

Jag tycker särskilt mycket bra om den här bilden - hämtad från Pinterest:

I mina ögon var hennes leende här fantastiskt. Mannen på bilden var Jack Lord. Bilden togs i New York City i mars 1955.

Här är det väl säkrast att tillägga detta: jag äger inte rättigheterna till något av dessa två foton. Om någon kräver att jag skall avlägsna dem, så gör jag det. (Men jag förstår inte vitsen med det.)

Några exempel på sångare

 

Intressant - som vanligt. Han och jag har likadan smak när det gäller en hel del musik. Här finns en del som jag måste kolla upp lite närmare. 

Haiku

Är du en del av
problemet eller en del 
av lösningarna?

Jag - en sjukling

I går hann jag inte skriva. Dagen började med lite yrsel och sedan hände det så mycket, att tiden inte räckte till. Yrseln höll i sig, så jag gav upp.

En bild

 

Den här bilden tog jag när jag lämnade sjukhuset i början av februari 2015. Jag såg en symbolik här.

Ett meddelande

 
Så skrev jag i Facebook den 2 februari 2015. Faktum är, att jag tror på änglar.

Trams i Twitter

 

Från Twitter.

Ursäkta, men hur kan det vara allas ansvar? Snillen spekulerar?