Goda råd om andning

 

Jo, man kan andas bättre. Se och hör detta. 

Dåligt omdöme gav denna lista

 

Alltså... Man blir ju trött. Vad är detta för en lista? Okay med urvalet - men rangordningen? Stevie Ray Vaughan på 12:e plats och Keith Richards på 4:e? Det är förryckt. SRV kunde spela bättre än Hendrix och Keith platsar inte bland de 10 bästa - om någon frågar mig. 

En hel del andra placeringar på listan är också tokiga. Vissa är klart överskattade, vissa andra är klart underskattade.

Lita inte på Rolling Stone!

En skandal av stora mått

 

Bilden är hämtad från ett Twitterkonto: Austin J. Adams. Varifrån han har hämtat videoklippet framgår inte. Det är sannolikt Project Veritas. 

Hur som helst: Det ser ut som att Pfizer har muterat virus, så att de skall kunna sälja mera vaccin. 

Låt det sjunka in. 

Om jag inte hade surfat runt på sociala medier, så hade jag troligen missat detta.

Bördan av att se "Burden of truth"

 

Nja... Jag är inte imponerad. Jag tycker, att det är en medioker TV-serie. Man tar segern för given och så förlorar man. Man tar segern för given och så förlorar man. Så där håller det på. Det blir inte trovärdigt.

Bilscenerna inifrån är ganska taffligt gjorda. De är inte mycket bättre än dito bilscener gjorda på 1960-talet. 

Skådespelarna är mediokra. Dialogerna är mediokra. Fotot är mediokert. Och så dessa hiskeligt snabba lösningar på vissa problem... Har man 1234 som lösenord? Allting är busenkelt. Man letar efter något och vips! så är det där genast. Och så dessa tröttsamma återblickar till händelser i barndomen och/eller ungdomen... Tradigt.

Detta datum

I dag påminns vi om detta. Det får aldrig hända igen - kan vi tänka. Men tyvärr tror jag, att det kommer att hända något liknande igen. 

Födelsedag

 

I dag firar jag Axel Wallengren - mera känd som Falstaff, fakir. (Boken på bilden kom ut 1961.) Jag tror, att han har påverkat svensk humor mera än vad de flesta känner till. Det samma kan nog sägas om Oskar Andersson. 

Jag har svårt för att tänka mig Povel Ramel, Mosebacke Monarki, Hasse och Tage med flera svenska humorister utan påverkan av Falstaff, fakir och "Mannen som gör vad som faller honom in" (av OA). 

Det var tider, det...

 

Ett kolossalt bra musikår - 1966!

Ett gammalt ämne

 

Visst blev det bra - det här programmet. Men jag saknade en del infallsvinklar. Och jag är hyfsat insatt i ämnet - jag skrev exempelvis en liten uppsats om kreativitet när jag läste psykologi i början av 1970-talet. Och jag har läst många böcker om kreativitet sedan slutet av tonåren. Jag har också kollat många klipp på YouTube om ämnet. Jag vet vad jag skriver om.

Sök gärna på etiketten Kreativitet i denna blogg, så får du en inblick i det. 

Sluta jamsa med

 

Ibland tycker jag, att Eberhard går för långt och tar i så att han spricker. Men här ger jag honom rätt. Sociala medier kan vara käppar i hjul. 

Vad är grejen?

 

Bilden är hämtad från SVT Play.

Jag vet inte. Jag är skeptisk. I mina ögon påminner "Händelser vid vatten" för mycket om "Godnatt, jord" i berättartempot. Det är tradigt. 

En del recensenter hävdar, att detta är något bland det bästa av svenska TV-serier som har visats. Jag förstår inte "hajpen". I min begreppsvärld är detta mediokert.

Och så detta med kollektiv... Jag skulle bli tokig av att leva så. Ingen får utmärka sig. Alla är lika bra. Jantelagen måste vara väldigt stark i ett kollektiv - annars skulle det inte alls fungera. Skona mig. 

Det blir inte rätt för att det är tillåtet

 

Han har en poäng här - Kadhammar. Med yttrandefrihet måste man räkna med stolleprov och rena dumheter. 

Men då måste man även ha rätt att kritisera stolligheter. 

En fika

I dag fikade jag med en gammal vän. Han är från Kanada men har bott i Sverige i flera år. Han har aldrig lärt sig svenska, så vi brukar tala engelska när vi ses. Vi brukar prata om böcker, film och musik. Vi är inte alltid överens. Han lär mig saker och jag lär honom saker. Vi brukar låna varandra CD-album och DVD-filmer. Det han inte vet om film är nog inte värt att veta. Och hans kunskaper om klassisk musik är imponerande.

Nu kommer han snart att flytta till en annan stad. Vi kommer inte att kunna träffas lika ofta. Det blir tomt. 

Körsång "äger"

 

I kväll var det dags för körsång igen. Vi övade på "Ave maris stella" - men i en annorlunda tappning än här. Vi sjöng delar av texten på latin och resten på svenska. 

Ett oväntat val

 

Paul McCartney listade 14 av hans favoritsånger. Den här var en av dem. Jag förstår inte "det fina i kråksången". Den hamnar inte bland mina favoritsånger. Men jag är ju inte särskilt musikalisk. 

Ett mycket sevärt TV-program

 

Bilden är hämtad från Wikipedias sida om hjärnan.

Det här programmet (Din hjärna - Ond eller god?) blev väldigt intressant. Hur kan människan samtidigt vara en ond och en god art? Hur kunde exempelvis förintelsen vara möjlig? Ser hjärnan olika ut hos en "god" människa jämfört med hjärnan hos en "ond" människa? Kan en "vanlig" människa bli en bödel? Sådana frågor finner jag mycket spännande.

Amygdalan antags spela en avgörande roll - den förefaller vara större hos "goda" människor och mindre hos psykopater.

Oxytocin är en annan viktig faktor. Det är inte bara ett "må bra"-hormon. Det kan också bidra till att fjärma en grupp från en annan grupp.

Och här tror jag lite av pudelns kärna finns: grupptryck. "Vi och dom" kan vara grunden till väldig ondska. Det var så Hitler och andra ondskefulla diktatorer byggde sin makt. 

De som avlivade människor i förintelselägren var "helt vanliga" människor - till stor del. Men de måste - enligt mig - ha haft en del psykopatiska drag om de utförde massmord utan att känna något särskilt obehag därvid. En psykopat kan se och uppfatta lidande hos andra människor, men han/hon känner inget medlidande. Se detta. Jag har mycket svårt för att tro att en HSP kan vara psykopat. I min begreppsvärld går det inte ihop. 

Födelsedag

 

I dag firar jag Sade. Hon har/hade en väldigt speciell röst. Det finns andra sångerskor som sjunger bättre och mera tonsäkert. Men det här duger mycket väl. Det är sensuellt och snyggt.

Minnet...

 

En bra gammal låt. Hur kom jag att tänka på den? Jo: en av trummisarna i Jeff Beck Group var under en period Micky Waller. Han blev sedan trummis i Steamhammer.

Minnet jobbar på konstiga vägar.

Vem är vad?

 

Lysande. Briljant. Se och hör här.

De 200 igen

 

Here we go again... Det är ju lite roligt detta. En lista som får så många att gå i taket. Här ännu flera kommentarer. Han har rätt om mycket.

En smakfull anrättning

 

Nu har en ny säsong med "Sveriges mästerkock" börjat. Jag erkänner: jag gillar serien. Den är på en behaglig nivå. Ingen blir sågad jäms med fotknölarna. Ingen i juryn säger (såvitt jag vet): "Det här var det äckligaste jag någonsin har ätit". Det är inte förnedrings-TV. 

Det blir spännande att följa de tävlande. En del har höga förväntningar på sig själva, en del verkar inte särskilt nyfikna på hur långt de kan gå. En del har en otroligt felaktig uppfattning om sin egen förmåga. Och en del imponerar mycket på mig. Jag har levt i mer än 70 år och jag kan lära mig saker av en 25-åring.

Samtidigt kan jag ibland bli förvånad över hur olika personerna i juryn kan bedöma en och samma maträtt. Hur olika smaklökar har de? 

Hur som helst: jag tänker se vartenda avsnitt. Allt blir en studie inte bara i matlagning utan även i de tävlandes reaktioner. Sedan är det också intressant att försöka gissa vilka som kommer att hamna bland de fem bästa. I förra säsongen gissade jag snabbt att en viss person skulle gå långt - och han vann alltihop.

En helt annan lista

 

En samling giftiga repliker i filmer. Här finner vi bland annat "Mildred Pierce" - en film som förtjänar att vara mera känd. Inom parentes kan jag ju nämna, att man vid nämnandet av "All about Eve" helt förbigår Marilyn Monroe med tystnad. Hon var faktiskt med i filmen - men långt innan hon blev världsberömd ikon.

Here we go again

 

Det var mycket som blev tokigt med den där listan. Här kommer en del intressanta synpunkter. Åter igen: urvalet blev besynnerligt och rangordningen blev väldigt konstig. Slumpgenerator?

Den knasiga listan igen

 

Ja, det finns anledning att ifrågasätta tidskriften Rolling Stone. Här kommer ännu en sågning av listan. 

Lös det

Nu får ni ett IQ-test:

Vem är jag? Var finns jag i Facebook? Instagram? Twitter? YouTube? 

Jag finns där. 

Lös det.

Glädjekalkyl

 

Nu har jag lånat Gilles Azzopardis bok "Mät din egen IQ" från biblioteket igen. Jag har lånat den förr. Resultatet blev det samma. Jag är så att säga "still alive and kicking". Skönt att veta. Men skalan? Hur sanningsenlig är den? Jag faller utanför ramen. Jag har enligt denna bok en så hög IQ att den inte går att mäta. Suck. 

Ännu en knasig lista

 

Ännu en konstig lista från Rolling Stone - kommenterad här. Det är något liknande med Mojos listor. Jag kan börja undra vilka konstiga svampar de har ätit - de som gör dessa listor. Vad är detta för någon sorts dåligt skämt? Var är Ian Gillan? Var är Gary Brooker? Var är Peter Gabriel? Var är Tori Amos? Et cetera. Det här är absurt.

Tidens tand...

 

Jag såg första avsnittet av serien om kommissarie Lynley. Nästan ett sömnpiller. En hårdare klippning skulle inte ha skadat. För många personer inblandade. Krystat manus. Uppenbara missar. Zzzzzzz

Reaktioner?

Det är inte möjligt att kommentera inlägg i den här bloggen på ett bekvämt sätt. Vill man kommentera vad jag skriver, så får man anstränga sig lite. Min mailadress syns långt nere till höger. 

Haiku

Gör dig nu inga
onödiga bekymmer.
Prioritera.

En psykopat duperar omgivningen

 

Bilden är hämtad från C More.

Alltså... Det var länge sedan jag såg en så bra svensk TV-serie. "Nattryttarna" bygger på verkliga händelser. Man kan inte tro, att det är sant. Hur kunde det gå så långt? Varför rymde ingen? Varför gjorde ingen någon polisanmälan långt tidigare? Hur kunde en psykopatisk lögnare ha sådan makt? Frågorna blir många.

Ulf Kvensler stod för manuset. Det brukar garantera hög kvalitet. Och Jonas Karlsson hade huvudrollen. Kan han någonsin misslyckas? 

Betyget 8,0 på en tiogradig skala känns rimligt. Det här blev mycket bra! 

Så oerhört skickligt

 

Dags för Peter Green igen - här. Makalöst. 

Att ifrågasätta är sunt

 

Jag gjorde det här testet. Jag ville veta om jag har blivit "ringrostig". Det är nog ingen större fara - än så länge. Jag hade fyra fel. Det får jag väl vara nöjd med. Men jag tror, att värderingen här är felaktig. Jag gissar på goda grunder, att jag har en IQ på 132. Att den skulle vara runt 140-145 eller något "i den häraden" känns inte helt korrekt. Så smart känner jag mig inte.

Och åter igen: är användandet av progressiva matriser verkligen det mest tillförlitliga sättet att mäta IQ? I det här testet testas ju bara visuo-spatial förmåga. Det handlar bara om att vara väldigt observant på små detaljer i bilderna. Det känns lite andefattigt.