Födelsedag

 

Idag firar jag Clint Eastwood. Inget dåligt CV han har. 

Klippet här är inte vilket klipp som helst. Det är filmhistoria. 

Ett val för dagen

Detta är dagens låt. Varför? Därför - ur Wikipedia om dagens datum:

10 som inte berör särskilt mycket

En intressant lista här. Jag är beredd att hålla med. 

Två återsedda

I kväll såg jag två långfilmer. Jag kan rekommendera båda. De är bra på olika sätt, men behandlar delvis samma ämnen: heder, hämnd och etik. 

Den ena filmen var "När mörkret faller" När mörkret faller (2006) - IMDb

Den andra filmen var "Gran Torino" Gran Torino (2008) - IMDb

Båda är värda höga betyg. De ställer viktiga frågor. Våld föder väld. Hämnd är ingen bra idé.

Less Love

 

Känslan man får ibland. Du verkar inte sakna mig. En bra låt med en bra text här.

Ett problem

Jag tror, att kyrkan har ett problem. Problemet består i, att gudstjänster och högmässor är konstiga saker. Allt det där är som ett parallellt universum. Det är inte konstigt, om folk känner sig obekväma i kyrkan. Många kan nog tänka: "Ska de va så konstigt så är de inget för mej".

Ta som exempel agendorna. Utan dem är man vilse. Men även med dem är det inte säkert, att man är helt "med på banan". 

Det finns så mycket som skall stämma. Det finns så många sätt som man kan bete sig fel på. 

Och så detta med psalmerna. De som arbetar i kyrkan verkar ta för givet, att alla kan läsa noter och vet vad varje nottecken betyder. Men alla kan inte läsa noter och alla kan inte sjunga rätt. 

Vidare: predikan och förbön... Har man inte somnat innan i kyrkbänken, så finns det risk att man somnar till dem. De tar för lång tid!

Vidare: tonfall, betoning och satsmelodi hos prästen... Ingen normal människa pratar på det viset utom när en predikan hålls. Det är alltför ofta teater och sömnpiller.

Återsedd Axel

 

Jag hittade "Snuten i Hollywood" som DVD i en second hand-butik. Den kostade 10 kronor. Den spelades in 1984, den har åldrats bra och den håller än. Betyget i IMDb var 7,4 av 10. Det är rimligt. Det är en spännande film med humor. 

En gång gjorde jag någon sorts test om vilken sorts polis - av olika poliser på film och i TV-serier - jag skulle vara ifall jag hade varit polis. Mitt resultat blev Axel Foley. Hä, hä.

Födelsedag

 

Idag firar jag Bob Dylan. Han är min absoluta favorit bland singers/songwriters. Om ni frågar mig, så är han i en klass för sig - tillsammans med Leonard Cohen.

Här framför han "Most of the time" från albumet "Oh mercy". Texten hittar du här. Det är en go´ text. Slutet är ju genialt:

"I don´t even care if I ever see her again
Most of the time".

Bach #1

 

Helt rätt. Den störste av dem alla. Kolla här. 

Och sedan...

Något att grubbla över - detta.

Konstigt

Det är ett mysterium - vilka som är här och snokar. Jag kan ju se vilka inlägg som har kollats upp. Det är spretigt och ser lite förvirrat ut. 

Den ständiga frågan: Varför håller man på?

 

Nu har jag publicerat en ny liten film på YouTube. Jag vet inte varför jag håller på. Det dyker ju aldrig upp några reaktioner. Jag vet, att några prenumererar på mina inlägg. Men det hela är otacksamt. Som att ropa i en öken. 

En bra låt med bra text och bra sjungen

 

Bilden är hämtad från musikvideon och sedan beskuren av mig. 

Jag gillar Avril Lavigne. Hon sjunger bra och är dessutom snygg. Hon är katolik och samtidigt naturist (enligt detta).  Här sjunger hon "Head above water". Historien bakom låten finns här. Texten finns här.

 

Om igen

 

Nu läser jag Bodil Malmsten igen. Låt mig upprepa mig med detta. Hon skrev ju så himla bra! 

Låt mig komplettera med ytterligare ett citat:

"Recensionen är inte riktad mot mig eller någon jag känner, det är ingenting märkvärdigt med den, tvärtom, den är likadan som alla andra recensioner av denna kritiker - feg, dryg, elak och illa skriven.
   Att en så stilistiskt funktionshindrad och känslomässigt insufficient person har rätt att döma andras skapande arbete, det mörknar för mina ögon, jag ser rött, jag ser svart, jag får andningsstillestånd, jag svimmar, jag dör." (s. 41)

Kommunikationskollaps

 

Bilden är hämtad härifrån. 

Situationen känns igen. Jag har råkat ut för den många gånger. Man ställer en fråga som man tycker borde vara enkel att besvara. Men svaret man får klargör ingenting. Det bara förvirrar. Då frågar man vidare - men får andra knasiga svar.

I morgon måste jag gå in i en butik för att reda ut en sak. Att maila gjorde inte saken bättre. Svaret jag fick var ungefär som "Goddag yxskaft". Förhoppningsvis kan man lösa problemet ansikte mot ansikte.

Små framsteg

Övning med kören i kväll igen. Det går framåt. Gott att veta: man kan bli bättre på att sjunga. 

En expert har gått bort

Läste en dödsannons gällande en person som stödde mig för flera år sedan. Han var rättssociolog och expert på arbetsrätt. Enligt honom hade några uppsägningar inte gått rätt till. Cheferna borde ha fått sparken. Det fick de inte. 

Vi hade kontakt via mail och telefon. Jag litade helt på honom. Nu saknar jag honom. 

Gräv ner stridsyxan

 

Bilden är royaltyfri, hämtad från Pixabay och beskuren av mig.

Det finns personer som har sagt upp bekantskapen med mig. De höjde stridsyxan för åratal sedan - inte jag. Jag har tyckt länge nu, att stridsyxan kan grävas ner. Men det är inte jag som skall göra det. Jag har inte någon stridsyxa att gräva ner. Jag vill ha fred och goda kontakter. 

Jag tycker, att hela den här fiendskapen är trams. Denna långsinthet är fånig.

Oh, really?

Det här är lite roligt. Att vara kändis men inte bli igenkänd... Min favoritkvinna i "Vänner".

Det vore nå´t...

Hämtat från Expressen, Amelia, blogg, Helenas horoskop. För veckan som kommer. Det må väl vara, men jag ser hellre detta:

Alla mina före detta vänner som har vänt mig ryggen tar kontakt med mig. Jag är förlåten för allt dumt som jag har gjort. Alla vill bli vänner med mig igen.

Dream on...

Struntprat på danska

 

Ibland tycker jag, att danska språket är mera "rakt på sak" än svenska språket. Det här ordet är ett danskt ord som jag gillar. Man förstår nästan genast vad det handlar om. Det är smörja, nonsens, skitsnack.

Viva la gullviva

 

Vi besökte en plats som vi gärna återvänder till. Vid den här tiden på året kan här vara fullt av gullvivor. Vackert är det. Låt blommorna få vara i fred.

Prisvärt

 

Jag gjorde några fynd i en second hand-butik idag. Bland annat fann jag dessa tre filmer med kommissarie Morse. Pris 10 kronor.

De här filmerna med John Thaw i huvudrollen är bra. Nu kan man ibland tycka, att berättartempot är lite segt, men det får man stå ut med. Miljöerna och dialogerna väger upp. Jag vill resa till Oxford när jag ser dessa filmer.

Nu finns 15 av 33 filmer i hushållet. Det är "bara" att köpa de 18 som saknas. 

Inte svårt

 

Ganska lätt ju. Detta. 

Inte bra nog

Ett problem med att bli gammal är att man blir mer och mer kräsen. Eller är det ett problem? Jag sökte nyss efter något bra YouTube-klipp, men jag gav upp. Så kräsen har jag blivit. 

Yippee-ki-yay

 

Nu har jag sett "Die hard" igen. Det var flera år sedan förra gången. Jag måste säga, att betyget här är motiverat. Spänning i nästan varje scen. Jag gillar filmer med sådana manliga hjältar. Inte en massa dösnack. Action! 

Filmen kom 1988. Den känns fortfarande bra. Men scenen med störtande helikopter... Kan någon i teamet ha sett "Mannen på taket" från 1976? 

Högläsning igen

 

Tidigare idag berömde jag en kvinna för hennes högläsning. Jag gillar att ge beröm när det känns befogat. Hon blev glad för min kommentar.

Och nu tjatar jag: högläsning är en konst. Högläsning kan vara bedrövligt dålig, den kan vara medioker och den kan vara fantastisk. Dålig högläsning utmärks av dålig artikulation, ingen inlevelse, ingen pausering, felaktig betoning och fel tempo. Verkligt bra högläsning kännetecknas av klar och tydlig artikulation, lagom mycket inlevelse (det får inte bli överdrivet "drama!"; det får inte bli sömnpiller), små konstpauser, korrekt betoning och lagom tempo.

Helena Bonham Carter är en av mina favoritskådespelerskor. Hon är också en av mina favoriter när det gäller högläsning. Se etiketten "Högläsning" här i denna blogg, så finner du exempel. Här läser hon en dikt på sitt felfria sätt.

Varför är de där?

 

Bilden är royaltyfri och hämtad från Pixabay. 

Kvällens fråga är "Varför är de där?". Jag tänker på "Postkodmiljonären" och "Fångarna på fortet".

Varför ställer man upp i "Postkodmiljonären" om man är så okunnig som en del är?
Varför är man med i "Fångarna på fortet" om man är höjdrädd, inte klarar av att ha huvudet under vatten, har lätt för att äcklas och får panik av ormar, spindlar och kackerlackor? Dessutom: varför är man där, om man är kass i att svara på gåtor? Alla vet väl vid det här laget vad som kan hända i "Fångarna på fortet"?

Två av kvällens gåtor var ju genant enkla (fritt ur minnet):

- Vad är det som har en hals men saknar huvud? 
- Vad kommer i en fyrkant, gillas i en trekant men egentligen är en cirkel? 

Jag är hyfsat intelligent men inte ett geni. Jag klarar lätt sådana gåtor. 

Fem i topp

 

Enighet här om vem som är nr 1. Jag har inget att invända.

Drabbande vackert

I kväll hade vi övning med kören. En av sångerna hade en så vacker melodi och passade så bra till texten att en i kören började gråta. Det är sådant som kan hända. Det sköna berör. Och jag tänkte, att det enkla ofta är det vackra. Man skall inte krångla till saker i onödan. 

Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte här berätta vilken sång det handlar om. Noter får man inte lägga ut hur som helst. Inte heller texten vill jag avslöja. 

Perfekt högläsning

 

Högläsning när den är som bäst. Detta går nog inte att överträffa. Mycket skickligt!