Dumhet är fascinerande.
Google använder cookies för att analysera trafiken till den här webbplatsen. Därför delar vi information om din användning av vår webbplats med Google.
Min blogglista
onsdag 28 februari 2018
tisdag 27 februari 2018
Dagens citat
Dagens citat kommer från ett kanske oväntat håll. Det citat som syns här fryst är hämtat ur en musikvideo. Beth Hart sjunger med så mycket känsla och engagemang, att jag måste tro på vartenda ord hon frambringar. Den här filmen är så snyggt gjord, att man skulle kunna tro Edward Hopper och Michelangelo Antonioni hade gjort den tillsammans.
måndag 26 februari 2018
Dagens citat
"Han behövde ett sätt att tänka som hjälpte honom att komma över missmodet.
Detta tänkesätt hämtade han hos Emerson." (s. 37)
"Det är språket som gjort att människans förhållande till sin inre värld är förljuget. Endast musiken är ärlig. Endast musiken kan förmedla sann känsla." (s. 67)
"(...) flera verkliga kännare finner Zarathustra inte bara vara ointressant utan i det närmaste oläsbar. Stilen är alltför patetisk för att boken skall tas på allvar. Innehållet är i stor utsträckning - obrukbart." (s. 196)
"Der Wille zur Macht - Viljan till makt. (...) ett godtyckligt gjort hopkok på material i notisböckerna. Den ytterst ansvariga är Nietzsches egen syster Elisabeth. (...) Der Wille zur Macht ger en vrångbild av Nietzsches tänkesätt." (ss. 242f)
(Ur Carl-Göran Ekerwalds bok "Nietzsche - liv och tänkesätt", MånPocket 1995.)
söndag 25 februari 2018
Inte vilken invandrare som helst
Ur Wikipedia, om händelser detta datum:
"1932 – Adolf Hitler, som under de senaste åren har gjort stark politisk karriär i Tyskland, blir beviljad tyskt medborgarskap (han är egentligen österrikare). Ett knappt år senare blir han Tysklands rikskansler."
Alltså: stoppa invandring...?
lördag 24 februari 2018
Also sprack Zarathustra
Det tillhör väl allmänbildningen, tänkte jag. Vadå? Jo, att ha läst Friedrich Nietzsches "Så talade Zarathustra" (Forum, 1980). Alltså gav jag boken en chans (igen). Det tog inte lång stund innan jag undrade vad jag höll på med. Varför skall jag plåga mig själv på detta vis? tänkte jag. Vad i all sin da'r är det som gör att denna bok räknas som en omistlig klassiker? Vad är grejen? - för att använda modern svenska.
Jag kom till kapitlet "Om efterdettingarna" när jag tänkte, att det här är ju kvalificerad gallimatias. Det här är pretentiöst svammel. Exempel:
"Sannerligen, icke på efterdettavärldar och återlösande bloddroppar: utan på kroppen tro även de bäst och deras egen kropp är för dem deras ting i sig.
Men ett sjukligt ting är den för dem: och gärna skulle de vilja krypa ur skinnet. Därför lyssnar de efter dödens predikare och predika själva efterdettavärldar.
Hören hellre på mig, mina bröder, på den sunda kroppens röst: en redligare och renare stämma är detta.
Redligare och renare talar den sunda kroppen, den fullkomliga och rätvinkliga: och han talar om jordens mening.
Så talade Zarathustra." (ss. 33f)
Jaha? Och? Är det meningen att vi skall jubla och ropa "Hallelujah!" och "Amen!"? Det gör i alla fall inte jag. Det här är uppblåst strunt - dessutom med knaggliga och klumpiga meningsbyggnader. Zarathustra var sannolikt en allvarligt störd grandios narcissist. Här lyfts "random" saker fram och visas som om de vore fantastiskt djupsinniga och fulla av visdom. Snack. Detta är dynga utan näring. Det är blaha, blaha - lika intressant och lärorikt som en punkterad ballong. Här bjuds vi på falskt djupsinne av värsta sort.
Jag ägnar inte denna bok en enda minut mera. Tiden kan användas på så många andra och bättre sätt.
fredag 23 februari 2018
KASAM
Och så blev jag styrelseledamot i en förening. Det ger flera fasta rutiner att tydliggöra livet med. Det känns som att jag kommer att "göra skillnad". Jag tror, att jag kommer att "lämna avtryck". De skall känna, att jag behövs.
Och jag får KASAM - känsla av sammanhang. Jag hänger samman med någonting. Arbetslivet är borta. Men jag kan leva ett bra liv - t.o.m. bättre - utan det.
Etiketter:
Förändring,
Psykologi,
Sociologi,
Utveckling,
Åldrandet
torsdag 22 februari 2018
En mästare på sitt instrument
Sverige har frambringat några oerhört begåvade jazzmusiker som borde vara klart världsberömda. Lars Gullin var en av dem. Hans sätt att spela barytonsaxofon var mästerligt och fantastiskt känsligt. Det var han och Gerry Mulligan där uppe i toppen. Här hör vi honom i ett av hans mest kända stycken. (Om man är HSP, så kan det vara lämpligt att plocka fram en näsduk.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


