Bestämda och envisa människor är ofta också ganska korkade. De kan ha ett omotiverat gigantiskt självförtroende. De tror sig ha svar på alla frågor. De kan vara tvärsäkra på väldigt lösa grunder. De drar förhastade slutsatser utan att de själva inser det. De har bestämda åsikter utan att ha tillräckligt bra belägg för att kunna fälla ett vettigt omdöme. De är "Messerschmitt" (= Besserwisser) i snart sagt alla ämnen. De är skenbart snabbtänkta och räknas därför som intelligenta, men de tänker i själva verket "fort men fel". De ser bara ett alternativ och är därför blinda för andra (lika korrekta, giltiga och tillförlitliga) lösningar på ett problem. De kan vara envisa bortom allt förnuft och trots stark motbevisning. De lever i sin egna lilla "bubbla" och kan inte förstå hur andra människor kan uppleva världen annorlunda - de andra måste ju då ha fel!
De kan ha väldigt svårt för att berömma människor i sin omgivning. De är snabba med att döma och platta till sina medmänniskor med Jantelagen. De kan vara tysta långa stunder bara för att sedan plötsligt prata på ett tillrättavisande sätt. De kan jobba som frisörer eller taxichaufförer eller i andra icke särskilt mäktiga positioner och samtidigt prata som någon sorts världsförbättrare.
Man kan undra varför de inte är FN:s generalsekreterare eller något liknande. Världen skulle ju kunna vara så mycket bättre om de fick styra och ställa allting till rätta - så som de ser på tillvaron från sin horisont.
Men de får mig att tänka på en viss person i "Plötsligt i Vinslöv" - där han står och grillar inomhus med uppenbar risk för en katastrof. Han inser inte faran utan menar tvärsäkert att inget farligt kan hända. ("Det kan inte hända mer alltså" - c:a 39 minuter in i filmen.)