Det är ett fascinerande ämne och jag kan lätt bli tjatig när det gäller detta. Den här informationen om g-faktorn är mycket intressant.
I min begreppsvärld mäter Illustrerad vetenskaps IQ-test ganska väl vad generell intelligens är. Det handlar inte - som många tycks tro - enbart om matematisk förmåga. Det handlar också om verbal förmåga (att ha ett rikt ordförråd, att förstå ordspråk, att vara bra på korrekt meningsbyggnad med mera), visuo-spatial förmåga (att se visuella mönster - gärna i tre dimensioner och ur olika vinklar), att kunna föra logiska resonemang, att minnas saker man nyss har upplevt och att kunna göra allt detta ganska snabbt.
Den generella intelligensen mäts troligen bäst med ett så kallat WAIS IV-test - och Illustrerad vetenskaps test är på sätt och vis (om jag har förstått det hela rätt) en förkortad variant av det. Och det man mäter, vill jag påstå, är både flytande och kristalliserad intelligens. Att prata om emotionell intelligens, social intelligens et cetera tycker jag bara är begreppsförvirring. De är talanger eller begåvningar - men inte intelligenser. De har inte egentligen med g-faktorn att göra, vill jag påstå.
Intelligens handlar enligt mig främst om förmågan att se likheter och skillnader, att vara väldigt observant, att lägga märke till detaljer och att kunna se helheten, att kunna lösa nya problem, att ha lätt för att anpassa sig i helt nya och främmande miljöer och sammanhang, att vara nyfiken, att vara vetgirig, att vilja söka och skaffa ny kunskap, att se mönster och samband.
Intelligens och kreativitet är olika förmågor. De måste inte hänga samman, men ofta gör de det. En svagbegåvad person kommer knappast med många nya idéer. Men en högintelligent person är inte per automatik en väldigt kreativ person. Det finns dock en viss positiv korrelation - högkreativa människor tillhör ofta skaran av högintelligenta människor (om man i begreppet kreativitet väger in nytta, användbarhet, relevans, elegans och originalitet i det som skapas).
Det finns förmodligen också en stark positiv korrelation mellan hög IQ och bra resultat på högskoleprovet. Det är ju inte sannolikt att en helt normalbegåvad person skulle kunna klara 2,0 på högskoleprovet. Det kräver högre intelligens än så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar