"After Life" blev en positiv överraskning för mig. Jag har sett de två säsonger som finns ute på Netflix nu. Jag ger dem betyget 9 på en tiogradig skala. Jag gillar så mycket med den här serien. Berättartempot är snabbt när det passar och sakta när det passar; dialogen är vass; manuset är mycket bra; karaktärerna är intressanta; skådespelarna är duktiga. Ricky Gervais är som klippt och skuren för rollen - inte visste jag att han är en så skicklig skådespelare - och Ashley Jensen är oerhört bra i sin roll.
Scenerna där den självmordsbenägne Tony (spelad av Gervais) tittar på gamla filmklipp med hans nu döda fru Lisa är väldigt rörande och parkbänksscenerna bör räknas till de bästa parkbänksscener som har gjorts. Och kvinnan på kyrkogårdsbänken visar sig vara en bättre terapeut än den utbildade psykologen som Tony besöker.
Mycket handlar om etik, psykologi och sociologi. Man kan behandla skitstövlar illa eftersom de ändå är sådana skitstövlar. Men man bör vara god mot goda människor. Goda människor gör andra människor gott. Och ofta är det lättare att älska djur än människor. Trivialt? Kanske - men sant.
En hel del av miljön i tidningshuset påminner om miljön i den engelska serien "The Office" - och det är ju inte konstigt, eftersom Ricky Gervais är upphovsperson till båda.
Det är inte "feel good", men det är inte heller totalt mörker. Där finns humor mitt i allt elände. Ricky Gervais tror ju inte på Gud. Ibland är han hårt hånfull mot troende personer. Men han tycks tro på det goda hos goda människor. Gott så.
Scenerna där den självmordsbenägne Tony (spelad av Gervais) tittar på gamla filmklipp med hans nu döda fru Lisa är väldigt rörande och parkbänksscenerna bör räknas till de bästa parkbänksscener som har gjorts. Och kvinnan på kyrkogårdsbänken visar sig vara en bättre terapeut än den utbildade psykologen som Tony besöker.
Mycket handlar om etik, psykologi och sociologi. Man kan behandla skitstövlar illa eftersom de ändå är sådana skitstövlar. Men man bör vara god mot goda människor. Goda människor gör andra människor gott. Och ofta är det lättare att älska djur än människor. Trivialt? Kanske - men sant.
En hel del av miljön i tidningshuset påminner om miljön i den engelska serien "The Office" - och det är ju inte konstigt, eftersom Ricky Gervais är upphovsperson till båda.
Det är inte "feel good", men det är inte heller totalt mörker. Där finns humor mitt i allt elände. Ricky Gervais tror ju inte på Gud. Ibland är han hårt hånfull mot troende personer. Men han tycks tro på det goda hos goda människor. Gott så.
"Keep it simple" verkar ha varit en sorts ledstjärna för serien. Inget onödigt krångel. Säg det du vill ha sagt och håll annars käften. Det gillar jag. Jag tänker köpa DVD-boxen när den dyker upp. En så bra TV-serie - som inte är en kriminalserie - hittar man inte lätt. Det här är något av det absolut bästa i den vägen som har gjorts efter sekelskiftet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar