Farväl

Ett slut - här.

Haiku

Att jaga lyckan
är ingen klyftig idé.
Lyckan flyr då bort.

Ständigt dessa bevis

Kan inte låta bli. Ni får ursäkta, men det kanske är någon sorts störning som jag har. Jag måste bara då och då bevisa för mig själv att jag trots allt är ganska smart. 

Men fullt så smart är jag nog inte. Vilket resultat skulle ni få?

Den håller än - 56 år senare

Det känns bra att äga ett par hundra bra långfilmer på DVD. När som helst - när jag känner för det - kan jag återse en bra film. Och med bra film menar jag exempelvis "Rosemarys baby". Betyget i IMDb är fullt rimligt - eller kanske en aning snålt. 

Det märks tydligt, att det inte var någon klåpare som regisserade. Polanski tillhör toppskiktet. Spänningen i denna film är raffinerad. En milt uttryckt obehaglig stämning råder. 

Och svenska Wikipedia har en oväntat bra sida om filmen här. 

Mycket att fördjupa sig i

Ett länktips: Project Gutenberg. Här kan man fastna och glömma både tid och rum. Man kan bland mycket annat leta reda på dikter av poeter som borde vara mera kända. Varför inte exempelvis läsa några "Sonnets from the Portuguese" av Elizabeth Barrett Browning?

Den som söker skall finna...

Bäst-före-datum är sedan länge passerat

En gång för många år sedan såg jag "Butch Cassidy och Sundance Kid" på bio. Då tyckte jag och många med mig, att det var en riktigt bra film. Det var då det. Tidens tand har inte varit nådig. Nu anser jag, att den är en knappt medioker film. Jag ger den en 2:a på en femgradig skala. Betyget i IMDb är galet.

Här finns så många tradiga utfyllnadsscener. Det blev mycket snabbspolning med fjärrkontrollen till DVD-spelaren.

Och musiken? Finns det något stycke som passar bra ihop med det man ser? Nej. Och varför spelas "Raindrops keep falling on my head" när det inte alls regnar? Och ibland försökte man skämta till det hela. Det blev magplask. 

Jaha? Och sedan?

Ännu en bra kriminalserie från England. Jag var beredd att ge "Hotat vittne" 5 i betyg. Men när jag såg slutet sänkte jag betyget till 4. Varför? Därför att slutet var "suddigt". Det fanns ett par lösa trådar. Vad hände med X? Vad hände med Y? 

Det är som vanligt med andra ord. Ett otydligt och konstigt slut skvallrar om att det blir minst 1 säsong till. "Enough" är aldrig "enough". Mycket vill ha mer. Konsten att avsluta är svårare än kvantfysik?

Favorit i repris

Dags för den här gamla favoriten. Den fanns med på hans makalösa dubbelalbum "Blonde on Blonde". Jag gillar bland annat tempot och takten i denna "Absolutely sweet Marie". Och det är otroligt att han ännu inte hade fyllt 25 år när han  komponerade musiken och skrev texten. Snacka om brådmoget.

Dags igen

 God Jul!

Och det önskar jag alla. Jag vet ju inte vilka ni är. Men jag tror, att någon eller några av er inte står ut med att se mig - men ni vill ändå ha koll på vad jag gör här. Några av er vet kanske inte alls vem jag är. Några av er vet mycket väl vem jag är. Eller?

Jag hyser inget agg mot någon av er som hyser agg mot mig. Kan vi inte bara vara vänner?

Missade

Ännu ett bevis på att Rolling Stone Magazine inte går att lita på. Kolla här. 

En bra tolkning

 ABBAs bästa låt - om någon frågar mig - här med Faith Hill.

Julfilmen med stort J

Jag har sett den flera gånger, men jag tröttnar nog aldrig på den - "Love actually". Visst är den överdriven och visst händer det helt osannolika saker, men det är ju samtidigt charmen med denna film. Den hör julen till. I min värld är den den ultimata julfilmen.

Den gula stenen

Tidigare har jag kallat TV-serien "Yellowstone" för "en blandning av "Familjen Macahan", "Dallas" och "Sopranos"". Det är inte helt fel. Det blev en TV-serie med många ingredienser. 

Den kvinnliga stjärnan var utan tvekan Beth Dutton - spelad av Kelly Reilly. Du milde - vilken tuffing! Vi har aldrig sett något liknande.

Och slutet på den femte säsongen var värt att vänta på. Det sista avsnittet satte verkligen punkt för allt på ett bra sätt.

Mitt betyg på säsong 5 blir en svag femma. Det hade blivit en stark femma ifall jag hade sluppit en del överdrivna machosaker och en del krystade kvasifilosofiska dialoger.

Hur som helst: det lär dröja en lång tid innan vi ser en lika bra och spännande TV-serie. 

En lite mysig julserie

Jag gillar den. Den är inte särskilt djupsinnig, men den har bra dialog och mycket humor. Betyget i IMDb är relevant. 

Betyget i den här recensionen håller jag med om. Och det är en trevlig serie med en god känsla. 

 

Bortkastad tid att se "Doktrinen"

Sicket mög. En lång väntans upplösning i ingenting. Pretentiöst skräp. Några trodde, att de kunde skapa en historia värdig John le Carré. Det gick inte alls. Det blev ett magplask.

Det borde vara kriminellt att sluta en TV-serie på det sättet. Det gjorde man bara för att man skulle kunna göra ytterligare en säsong. Den här recensionen är helt adekvat. 

Om ni inte har sett denna TV-serie: strunta i det. Ni kan använda tiden bättre. 

Dumpen - dumheter

Bilden är royaltyfri och hämtad från Pixabay.

Det var ett bra beslut av JK. Själva idén med Dumpen är kass. Att två figurer som inte är jurister skall kunna agera som jurister och "hänga ut" personer är äckligt. Jag avskyr allting som påminner om folkdomstolar. 

Dumpen har fått olika personer att begå självmord. Bra jobbat? Nej! 

Se till exempel detta.

 

Inte vem som helst

Kolla in gitarristen här. Särskilt från 2:58 till 5:35. Han hette Terry Kath. Jimi Hendrix lär ha sagt, att Kath var bättre än Hendrix själv. Ändå nämns Terry Kath nästan aldrig när olika "experter" gör listor över världens bästa gitarrister. 

(PATERNOSTER A O) x 2?

 

Bilden är hämtad från Wikipedia.

Ett tag trodde jag, att detta hörde ihop med satanism. Jag var lite på min vakt om jag såg detta hemma hos någon. 

Riktigt så enkelt är det inte. Många teorier finns det...

Still alive and kicking

Kunde inte låta bli... Man vill ju veta ifall man håller på att bli slapp i huvudet. 133 låter rimligt, men 149? Njae...

En bra kör

Så här bra kommer "min" kör att sjunga nu på söndag. Eller kanske inte. 

Han borde ha fått flera priser

Efter att ha sett hela TV-serien "Graven" och nu delar av TV-serien "Morden" hävdar jag nu, att Göran Ragnerstam är en himla bra skådespelare. 

Varför har han inte fått flera priser och utmärkelser? Det finns ingen rättvisa.

Man bråkar inte med Beth Dutton

En intressant intervju med Kelly Reilly - här. Hon verkar vara en helt annan person i verkligheten än som karaktären Beth Dutton. 

Och "Yellowstone" är en av de bästa TV-serierna på länge. 

En serie omsedd

Ser "Graven" igen - som DVD. I mina ögon är betyget i IMDb lite snålt. Det är en väldigt bra serie. Rolf och Cilla Börjlind har knåpat ihop en makalös berättelse. Det är kolossalt smart gjort. 

Regin är mycket bra och skådespelarna är så skickliga. Särskilt imponerande är - enligt mig - Kjell Bergqvist och Göran Ragnerstam. Precis rätt tonfall, pausering och betoning i de mycket realistiska dialogerna. 

Det här blev en ovanligt bra svensk kriminalhistoria för TV - mycket beroende på ett grymt bra manus. 

Födelsedag

Det här var ju intressant. Inte visste jag, att Kjell Höglund har varit SÅ produktiv. Låten som särskilt har fastnat i mitt huvud är "Man vänjer sig". 

Veckan som kommer

 

Jaha. Det står så i Helenas horoskop i Amelias blogg i Expressen. Det måste ju vara sant.

Mysigt brittiskt

Man får inte glömma Kunskapskanalen i allt sorl. Där finns mycket bra att hämta. Nyss såg jag ett avsnitt av "Brittiska kusten med Kate Humble". Mycket trevligt!

Tre av de bästa resorna i mitt liv gick till Skottland, Irland och Wales. Och det är något speciellt med kuster. Jag blir aldrig mätt på dem. 

Omskakande läsning

Nu har jag "snöat in" lite på da Costa-fallet. Jag minns, att jag läste tre böcker i ämnet för flera år sedan. Borgnäs´ bok från 2003 var den som jag tyckte var bäst. Den bör jag äga, tänkte jag. Skulle antikvariatet kunna ha den? Jag gick dit på vinst och förlust. Den fanns där! Pris: 50 kr. Det kallar jag ett fynd.

Men vår fru Musica hon skall bestå?

Någon slarvade med faktakollen här. Jag tror inte, att Elton John plötsligt har blivit Donald Fagen.

Vilse i pannkakan-lista

Ge mig styrka och tålamod. Vad är det för stolpskott som har gjort den här listan? Det fattas viktiga namn och rangordningen är jönsig.

Många fel begicks

Nu levererar han igen - Oisín Cantwell. Här om da Costa-fallet.

Det var England

Nu har jag sett "This is England". En ganska obehaglig film - men bra gjord. Betyget i IMDb är rimligt. Och den här recensionen kan jag hålla med om. 

En film bättre osedd

"Försoning" är en tradig film. Hur kunde den få så bra betyg? Den är seg. Jag snabbspolade mycket. Den är låtsasdjup. Den är varken spännande eller intressant. Och så dessa hopp fram och tillbaka i tiden - jag spyr på dem. Filmen är ett pekoral. 

Jag köpte filmen i en second hand-butik. Jag lämnar tillbaka den. 

För 49 år sedan...

Från Wikipedia om dagens datum. Det har hänt en del sedan dess...

Bobby Hatfield sjöng otroligt bra

Ett makalöst framförande av en vacker melodi. Och så spännande reaktioner på det. Här. 

En förbannad röra

Nu tänker jag följa "Det svenska styckmordet" på TV. Jag har från och till varit mycket intresserad av det fallet. 

Här ser man hur klantigt det kan gå till i det svenska rättsväsendet. Kling och Klang framstår nästan som genier i jämförelse. Det finns rättsröta i helt andra sammanhang som jag personligen kan vittna om, men det är en annan historia. 

Och jag tänker på kvinnan som var huvudpersonen i allt. Vad hade hon gjort för ont? Det finns inget som kan giltigförklara hennes tragiska öde. Da Costa-fallet är en skamfläck för Sverige. 

Ett häpnadsväckande rån

En bra dokumentär TV-serie på SvT Play - denna om helikopterrånet. Se den! Rånet var kolossalt noga planerat. Enligt min ringa mening måste minst en "insider" vara inblandad. Vad gjorde poliserna medan rånet pågick? Och vart tog pengarna vägen? Man gömmer inte 39 miljoner kronor i kontanter hur lätt som helst. Det var troligen också väl planerat i förväg. 

Nu är de fängslade personerna fria. Ifall man snokar runt lite, så får man reda på vilka som hamnade i fängelse. Och Netflix har släppt en serie med skådespelare om rånet. 

En besvikelse

 

Jag förstår inte "hajpen". Man skall kanske inte läsa den. Man skall kanske lyssna till den som en radioteater. Hur som helst: jag kan instämma med mycket i den här recensionen. (Men recensenten kunde ha struntat i förminskandet av Ulf Lundell. Det känns irrelevant.)

Jag försökte läsa hela boken. Jag gav upp ungefär halvvägs. En fråga poppade upp i min skalle: Hur berusad var Dylan Thomas när han skrev boken? 

Läs hellre hans novellsamling "Porträtt av konstnären som valp"! 

Mest sålda

Jaha. Här är de 15 mest sålda albumen. 

Ett bra citat

Det är riktigt bra uttryckt av Alan Rickman. Sent omsider har jag upptäckt att han var en makalöst bra högläsare. Detta och andra bra citat av honom finns här. 

Jag kan göra det mycket bättre

Vad är detta för krångel? Skall det vara så jäkla jobbigt, så struntar jag i det. Jag hade tänkt, att spela in min högläsning av inledningen till novellen "Just like little dogs", men nu struntar jag i det. 

Det finns redan en inspelning av den novellen i sin helhet därute, men den är kass. Han som läser gör det mekaniskt och utan inlevelse. Man kan tro, att det är AI. Jag kan göra det mycket bättre. 

Döden är ingenting

Bilden är hämtad från goodreads.

Dikten finns att lyssna till på YouTube. Jag har hittat en högläsning som jag tycker är bättre än de andra. Vilken den är får ni veta, ifall ni kontaktar mig. 
 

Födelsedag

Idag firar jag Ulf Lundell. Om någon frågar mig, så hävdar jag att han är vårt lands främste singer/songwriter i modern tid. Kom inte och påstå, att Plura är bättre, kom inte och påstå att Thåström är bättre, kom inte och påstå...

Ulf Lundell är som ett svenskt svar på Bob Dylan, Neil Young, Bruce Springsteen, Leonard Cohen och Van Morrison - i en person. Han är i en egen division. 

Så kolossalt produktiv! Så många bra texter! När han är som bäst är han helt ohotad. Ingen annan skulle kunna ha gjort det bättre. 

Mitt favoritalbum? Dubbelalbumet "På andra sidan drömmarna". Tre av mästerverken där kan jag höra om och om igen: "Skandinavien", "Paradise Park" och "Connemara". Ingen annan än Ulf Lundell kunde ha rott dem i land.

Livstid?

Livstids fängelsestraff utan möjlighet att bli frigiven? Hur skall anpassning till ett liv utanför murarna gå till? Är det inte väldigt konstigt? Ropen efter hårdare straff är på sandlådenivå. 

Ett sömnpiller

Nu ser jag "Dansar med vargar" igen. Hur kunde den få så höga betyg? Om jag hade sett den på bio nu, så hade jag troligen somnat. Nu ser jag den som DVD - och då kan jag snabbspola. 

Den är ju tradig! Så många scener är alldeles för sega. Det är som om regissören och andra tänkte: "Det här får vi dra ut på tiden med. Annars kanske folk inte fattar.". Jag tänker: "Vi fattar. Fortsätt!". Filmen kunde ha bantats ned till halva tiden.

Och så  denna förbannade stämningsskapande musik! Den dyker upp i tid och otid. Zzzzzzzzzzzzzz

Sentimentalt blahablaha.

What have I done

Idag har jag spelat in mig själv när jag läste högt. Det blev en gammal och välkänd dikt. Mitt engelska uttal är helt OK, om jag får tycka något. Lycka till med att hitta min inspelning. 

Tre kvinnor runt Cohen

Det här är intressant, tycker jag. Den Suzanne som Leonard Cohen sjöng om var inte den kvinna som han sedan fick barn med. Det handlar om två olika Suzanne. Jag kan tycka, att Cohen blev lite elak mot Suzanne Verdal - som texten handlade om. 

Den Suzanne som blev mor till Cohens barn var Suzanne Elrod. 

Men den kvinna som Cohen troligen aldrig slutade vara lite kär i var Marianne Ihlen. Han dog bara några månader efter henne. 

Fascinerande historier...

Vem?

Den bästa pseudonymen som jag känner till är Ho M. Ai. Det blir inte vitsigare än så. 

Så jönsigt

Det finns en kortfilm på YouTube som visar matchen mellan Mike Tyson och Jake Paul. Intressant. Idag är det torsdagen den 14 november och matchen kommer att äga rum tidigt på lördag morgon - svensk tid.

Det är så jönsigt med alla dessa försök att lura oss. Har inte de där nördarna något vettigare att syssla med?

Sannolikt? Njae...

 

Nu har jag sett den här igen. Jag kan inte låta bli att finna historien en aning krystad. Och det är ju så klyschigt med att man först skall misstänka den personen, sedan skall man misstänka en annan person, sedan skall man misstänka en tredje person... Jag undrar, om det inte var Agatha Christie som var den mest skyldiga till detta vanliga ofog bland detektiv- och kriminalhistorier.

Nå, här är en viktig detalj i handlingen ett fotografi taget av en amatörfotograf i 25-årsåldern. Han skall alltså ha varit väldigt skicklig i att ta ett kort som bygger på "gyllene snittet" och Fibonaccital. Och detta upptäckte Lynley genom  att studera proportionerna i det speciella fotot. Och med hjälp av fotot kunde man sedan hitta ett nedgrävt lik... Tillåt mig tvivla.

Nej, ibland blir sådana här kriminalhistorier så krystade och långsökta att man bara baxnar. 

En ny apparat

Ny router idag. Skall bli intressant att se om det märks någon skillnad jämfört med den gamla routern. 

Är det inte dags?

Jag letade efter någon bra royaltyfri bild som kunde illustrera förlåtelse. Jag gav upp. Det var nästan uteslutande bilder som har med kristendom att göra. Kristendomen har väl inte ensamrätt till förlåtelse?

Nå, varför ville jag ha en bra royaltyfri bild om förlåtelse? Därför att jag vill ha förlåtelse och jag är beredd att förlåta. Detta gäller särskilt tre personer. Och "synderna" är några år gamla. De tre personerna anser, att jag är skyldig. Men jag är inte helt säker på att jag är ensamt skyldig. Och om så vore - är inte "brotten" nu  preskriberade? Varför skall jag fortfarande straffas? Varför skall jag vara "ute i kylan" för alltid? Är inte det orimligt?

De tre personerna är en släkting, en nära nog släkting och en före detta kollega. Det skulle kunna vara så, att de alla tre läser detta. Om så är fallet: jag tycker, att vi kan återuppta kontakten och stå på vänskaplig fot med varandra igen. Jag är inte fientligt inställd till någon av er - om ni läser detta. 

Jag har inte tagit kontakt - därför att jag i så fall kanske skulle bli polisanmäld för någon sorts "-fridskränkning". Ingen har tvingat er att läsa detta. Ni har själva sökt upp detta. 

Olika skickligheter

Det här med högläsning... Jag kan inte släppa det vind för våg. Så  här:
Jag har inte hittat ett (1!) enda exempel på högläsning där författaren själv var den bäste högläsaren. Läs gärna den meningen en gång till.

De bästa exemplen på högläsning som jag har upplevt gjordes av skådespelare. Helena Bonham Carter, Jodie Foster, Liam Neeson, Alan Rickman och Michael Sheen. Där har ni dem. De bästa!

Några rader efter ett TV-program

Jag såg slutet av en dokumentärfilm om Leonard Cohen och hans sång "Hallelujah". Om jag minns rätt, så sade en präst en gång till mig att den sången inte alls är som en psalm. Men många uppfattar den som en psalm. Och då kom jag att tänka på hur en sångtext kan tolkas på så olika sätt.

Det är så med många av Cohens texter. Man undrar: "Hur ska jag tolka detta?". Och det är något jag även kan tänka om många av Bob Dylans texter. Jag frågar mig: "Vad menade han med den texten?".

Bob Dylan fick Nobelpriset. Om någon annan singer/songwriter lika väl borde ha fått Nobelpriset, så var det Cohen. 

Nåväl, här en lite udda historia. Är den sann? Det vet jag inte, men den är intressant. Jag har någonstans läst en annan variant. Då gällde det inte "Just like a woman" utan "I and I". 

Hur som helst: i min värld kan deras texter vara lika gåtfulla. Man blir liksom aldrig färdig med vare sig Cohen eller Dylan. Outtömligt.

Vem kan man lita på?

Bilden är hämtad från Aftonbladet.

Nu skriver han så där himla bra igen - här. Det är fel i systemet. I alla fall kan det bli fel i våra domstolar.  

En konstig rangordning

Ack, dessa listor... Här hamnade Peter Green på plats nr 47. Är listan gjord av någon tondöv? Peter Green var värd en mycket högre placering. Och Brian May? Bättre än Stevie Ray Vaughan? Nä, ta mig härifrån. Rangordningen här är lite vilse i pannkakan.

Fyra år...

Tja, vad skall man tycka om detta? Han är ju otroligt kaxig. Men en sak tror jag, att vi kan vara säkra på: världen kommer att se väldigt annorlunda ut vid slutet av år 2028. Men jag misstänker, att det inte är bättre än nu.

Livet...

Det finns några personer som inte tål att se mig. De undviker mig som pesten. I mina ögon är de omogna. En av dem kanske hoppades att jag skulle ta livet av mig. Tji fick hon.

Jag vill bli ihågkommen som en person duktig i sitt jobb - eller i mitt fall: mina jobb. Jag hade två halvtidstjänster när jag slutade arbeta. Jag var duktig i båda. 

Men nu - som pensionär? Då vill jag främst bli ihågkommen som en grymt skarpsynt korrekturläsare och en makalöst bra högläsare. De författare som jag har korrekturläst manus åt kan intyga om mina korrekturläsningar och de som har hört mig läsa högt kan instämma om mina högläsningar. 

Jag tog inte livet av mig. Jag tänker leva länge till - om det går.

Lite konstig statistik

Jag gick in och kollade några uppgifter om min YouTube-kanal. Jag har 31 prenumeranter, men jag vet inte vilka de är. Den senaste månaden var det 298 visningar. Av försiktighetsskäl (upphovsrätten...) har jag gjort flera videor privata. Material som inte är skyddat av upphovsrätten är offentligt. Material som jag själv är upphovsperson till är också offentligt. 

En tidigare offentlig video som hade 1240 visningar har jag gjort om till privat. Den tidigaste videon lades ut i början av oktober 2020 och har visats 82 gånger. En film som jag lade ut den 28 oktober har fått 3 gilla-markeringar.

Jag vet inte hur jag skall tolka statistiken. Men jag är i alla fall ganska säker på, att jag har utländska besökare. 

Vi ser dem igen

Nu ser vi TV-serien om "Kommissarie Lynley" igen. Vi äger alla avsnitt som DVD-filmer. Det känns bra att äga dem. De har klarat sig väl och tidens tand känns snäll. 

Det är troliga manus, bra skådespel, snyggt foto och lagom mycket pålagd musik. IMDb:s betyg känns rimligt. Och jag gillar särskilt de scener där Havers skäller ut Lynley. Arbetarklass mot adel...

En ny bekantskap från Nya Zeeland

Nu har jag sett första avsnittet av "Vingården". Det ser lovande ut. Det kan bli en riktigt bra TV-serie. 

Blaha, blaha

Jag surfar omkring och letar efter något vettigt som jag kan kommentera. Jag ger upp. 

En vacker sång

Den här sången har "min kör" övat på i kväll. En vacker melodi och en bra text - här framförd på ett skickligt sätt av några mig okända. 

En ganska likgiltig TV-serie

Jaha. Nu har vi sett 3 avsnitt ur säsong 2 av "Belgravia". Det märks, att det är Julian Fellowes som har skrivit manus. Det här känns som en sämre version av "Downton Abbey". Det är samma upplägg om herrskap och tjänstefolk. Men här finns inga vassa repliker som i "Downton Abbey", här finns ingen karaktär som sticker ut och väcker starka reaktioner. Det är ganska mesigt och oförargligt alltihop. 

En galen lista

Det här är inte nytt. Det är konstigt att jag inte har länkat till det tidigare. Rick Beato vet vad han pratar om. Tidskriften Rolling Stone har åter igen publicerat en lista som gör att man betvivlar tidskriftens medarbetares lämplighet. De verkar "skjuta från höften" och inte veta vad de skriver om. 

Vem bryr sig?

Idag ändrade jag i mina "profiler" i vissa sociala medier. Jag slutade med "Äsch. Ingen bryr sig". Det är så det ofta känns. Otack är världens lön. 

Så väljer kändisarna

Blir jag förvånad över detta? Nej. Det finns inget här som får mig att tappa hakan.

Skapa något!

En skärmbildsdumpning från goodreads.

Jag tror, att Vonnegut hade rätt. Sjung i duschen, dansa till radion, berätta historier, skriv en dikt! 

Var kreativ! 

Och nu Purcell...

Jag tror, att jag "snöar in" på engelsk 1600-talsmusik. Det här är ju bara så vackert.  

Vackert från 1600-talet

Det här är ju så vackert att jag nästan tappar andan. Texten skrevs av Robert Herrick och musiken skrevs av William Lawes. 

Varför har jag inte vetat vilka de var förrän nyligen? De var samtida med William Shakespeare och Ben Jonson - två absolut mera kända personer. 

Ett exempel på bra högläsning

Det här gjorde han mycket bra - Alan Rickman. Jag gör det inte bättre själv.

Men lika bra.

Ett exempel på medioker högläsning

Njae... Jag är inte imponerad av detta. Jag kan fixa en bättre högläsning. 

En seg historia

Nu har jag sett "Flicka med pärlörhänge". Det är en medioker film. I min bok, som det heter, får den en trea på en femgradig skala. 

Skådespelarna gör inte storverk. Det är ganska lojt, det hela. Och berättartempot? Vissa scener är ju så sega, att jag undrar om regissören tänkte: "Nu gör vi det här riktigt sakta, så att folk verkligen begriper". 

Om regissören tänkte, att det måste göras så sakta för att det skall kunna bli sensuellt - ja, då tänkte han fel. Det blir inte mera sensuellt än en reklamfilm för hårschampo.

Man hade kunnat göra en film på cirka 60 minuter och ändå få med allt väsentligt. 

Några som tror på judendomen

 Lite onödig kunskap. Men ändå ganska intressant. Se här.

En medioker TV-serie

Nu har jag sett "Mord utan gränser", säsong 2. Betyget i IMDb är ganska rimligt. På en femgradig skala skulle jag ge en ganska stark trea.

Det är en sådan där serie som vill så mycket. Den vill verka väldigt smart. Det är internationella förvecklingar, det är på flera språk, det är ständiga byten av platser. Det blir för mycket av allting.

Några poliser klantar sig och några poliser är supersnabba genier vid datorn. Poliser förflyttar sig mellan Bryssel, Hamburg, Danmark och Österrike utan problem på nolltid. Man hittar genast den perfekta platsen för att spionera på misstänkta lätt som en plätt. 

Det är klyschor och överdrifter. En skurk blir jagad flera gånger men lyckas undkomma. En biljakt ser ut som tusen andra biljakter vi redan har sett. Någon såras allvarligt men tar det hela som en liten obetydlig skråma. Et cetera.

Med lögner kan man komma långt

 

Trump bara luras och ljuger hej vilt. Och han kan bli USA:s president igen. Suck. Se detta.