måndag 18 november 2024

Ett sömnpiller


Nu ser jag "Dansar med vargar" igen. Hur kunde den få så höga betyg? Om jag hade sett den på bio nu, så hade jag troligen somnat. Nu ser jag den som DVD - och då kan jag snabbspola. 

Den är ju tradig! Så många scener är alldeles för sega. Det är som om regissören och andra tänkte: "Det här får vi dra ut på tiden med. Annars kanske folk inte fattar.". Jag tänker: "Vi fattar. Fortsätt!". Filmen kunde ha bantats ned till halva tiden.

Och så  denna förbannade stämningsskapande musik! Den dyker upp i tid och otid. Zzzzzzzzzzzzzz

Sentimentalt blahablaha.

Inga kommentarer: