Dags igen

Nu är det dags att bada naken igen. Första doppet blev i dag. Att springa naken på stranden vågade jag dock inte. Den vackra bilden ovan är hämtad härifrån.

När "lättretlighet" blir ett problem

Man kommer tillbaka till Dabrowski. Att vara "särbegåvad" betyder inte att livet blir som att "åka omkring på en räkmacka" i en särskild "gräddfil". 

HSP och IQ

Det här är ju riktigt intressant. Mera om Dabrowski här. Varför är han inte mera känd? 

Man skall inte vänta sig för mycket

Ju äldre jag blir, desto mera blir jag övertygad om följande. Människor som inte kan förlåta, försonas och fortsätta mötas på ett fredligt sätt är ynkliga, intoleranta och simpla figurer. 

Jag kan inte förstå människor som säger upp bekantskapen för resten av livet på grund av någon oförrätt. Hur kan man vara så långsint, trångsynt och rigid?

Det här har fått mig att inte ha några höga förväntningar på mina medmänniskor. Med höga förväntningar ökar ju risken för besvikelser markant. 

Det har gått för långt

Nu tycker jag, att Ulf Lundell får lugna ner sig. Han är uppenbart en grinig gammal gubbe som ger sina rallarsvingar till höger och vänster. Nu senast har han "dissat" bland andra Lotta Engberg och Camilla Läckberg. Lotta gör honom "spyfärdig" och Camilla kan inte skriva. 

Tja, Lotta Engberg är väldigt populär och har absolut gehör. Camilla Läckberg hade nästan full pott på högskoleprovet, så hon kan knappast vara dum och så säljer hon oerhört många böcker.

Retfullt, Ulf. Men du borde sluta upp med att låta din reptilhjärna styra dig. Måste du hacka på andra för att förstora dig själv? Någonting är ruttet på Österlen...

Födelsedag

I dag firar jag Kristin Scott Thomas - en av mina favoritskådespelerskor. Här i en scen ur "Livsverket". 

Det blir "too much"

När jag hör den här låten, så fastnar jag alltid för formuleringen "It's all too beautiful". Texten kan tolkas som knarkpropaganda. Men låt oss glömma det här och nu. Tänk bara på formuleringen "It's all too beautiful". 

Det handlar om en känsla som kan höra ihop med HSP. Om man är en "highly sensitive person", så kan den känslan komma över en - lika väl som en känsla av motsatsen. När man är HSP, så kan känslorna pendla så mellan ytterligheter. Ibland är det toppen, ibland är det botten. Men det behöver inte alls höra ihop med ett bipolärt tillstånd - där man kan pendla mellan maniskt och depressivt. 

"Det är alltför underbart", om vi pratar svenska. Något kan vara så oerhört vackert att någon som är HSP liksom tappar konceptet och vet inte vart h*n skall vända sig. Det blir väldigt svårt att hantera.

Om man är HSP, så lägger man märke till mera än en person som inte är HSP. Vi registrerar mera och måste därför så att säga hämta andan för att bearbeta bombardemangen av intryck. Verkligheten kan fungera som en drog. Det behövs inga preparat. 

Hoppla!

Sammanställning av tre olika horoskop för denna vecka. Nu vet jag precis vad jag kan vänta mig. Jag känner mig mycket klokare nu än innan jag läste detta. Inte.

Visst är det härligt med exakta vetenskaper - som till exempel astrologi? (Ironi)

Glädje

Beth och Joe. "En bra kombo", som man säger. 

Födelsedag

I dag firar jag Cher. Snacka om att ha en personlig röst. Snacka om att äga scenen. 

Födelsedag

I dag firar jag Alma Cogan. Jag tycker, att hon hade en härlig röst. Synd att hon dog så ung. 

Man måste vara noga i val av vänner

Ibland är jag lite folkskygg, ibland lite folkilsken. Jag vet nämligen inte längre om jag kan lita på vissa personer. Några före detta vänner som jag trodde var vidsynta, toleranta, förstående och förlåtande är nog snarare trångsynta, intoleranta, oförstående och ickeförlåtande. Jag trodde att de hade humor och självdistans. Det visade sig, att de saknade både humor och självdistans. Jag trodde, att de inte var lättkränkta. Det visade sig, att de var lättkränkta. Jag trodde, att de inte var pryda. Det visade sig, att de var pryda. Jag är besviken. 

Flockar

När snart sagt alla har möjlighet att blogga, skriva i Facebook och Twitter, lägga ut bilder på Instagram och publicera något i YouTube, så skulle man ju kunna tro att det borde bli som "Låt tusen blommor blomma". Men det blev snarare tvärtom. 

Likriktningen sprider sig. Man kopierar och plagierar hej vilt. Den ena är den andra lik. Ofta blir den som var först med något bortglömd. Någon gör plagiat och konkurrerar ut. Och så är det idétjuvarna som blir ihågkomna. Bläh.

Dessutom undrar jag ofta varför vissa "influencers" är så kända, får så många "likes" och "klick" etc. Vad är grejen? Vad är det som är så fantastiskt? Det mesta är ju bara fullkomligt likgiltig smörja. Blaha, blaha. 

Och samtidigt kan jag undra varför vissa som är med i Facebook, Twitter, Instagram och YouTube är så otroligt passiva. De bidrar ju nästan aldrig med något intressant eller viktigt. De bara finns där utan att lämna några spår eller avtryck. De gör ingen skillnad. De får mig bara att undra "Jaha?".   

Födelsedag

I dag firar jag Debra Winger. Här ett klipp ur TV-serien "In treatment" - en av de bästa serierna någonsin. (Men kommentarerna i klippet kan man mycket väl leva utan. De känns som intrång.) Skådespelet blev av högsta klass och Debra var en av de absolut bästa på jobbet. 

Ta tag i andetagen

Det här är intressant. Fem väl använda minuter. Andningen är onekligen vital. 

En bekräftelse

Känsliga Audiägare varnas.

Ni vet hur man skämtar om Audi? Fyra nollor i grillen, den femte bakom ratten. (Se t.ex. "En man som heter Ove".) 

En ganska lustig händelse blev jag vittne till tidigare i dag. Jag satt och väntade på min tur för att växla euro till svenska pengar. Framför mig vid ena kassan står en man och fumlar med en mobiltelefon. Vid kassan finns tydliga skyltar om att man inte får använda mobiltelefon vid kassan. Mannen fortsätter fumla. Kvinnan i kassan tittar på mannen och hon har ansiktsuttryck som säger:

"Han kan inte ha alla bestick i lådan" eller "Han har inte alla hästar inne i stallet" eller "Där går hissen inte ända upp" eller "Hjärnkontoret är på semester" eller "Han är inte vassaste kniven i lådan" eller något liknande. 

Mannen fortsätter fatta noll. Kvinnan kontaktar manlig kollega. Manlig kollega säger till på skarpen. Då trillar polletten ner. Mannen med mobiltelefonen går ut - utan att stänga av mobiltelefonen.

När jag har uträttat mitt ärende går jag ut på trottoaren. Vid vägkanten står en bil parkerad - en öppen bil med den trögfattande mobiltelefonmannen i förarsätet. Bilen är en Audi.

Nu tänker jag, att det nog ligger en del sanning i det tidigare nämnda skämtet. Och samtidigt undrar jag, om detta hade gått de flesta människor förbi. Är det kanske bara HSP som "fattar galoppen"?

Tja...

Jag vet inte. Jag är skeptisk. Varför håller jag på? Vem bryr sig? Äsch.

Att minnas namn

Det här är klart intressant. Mycket handlar om kopplingar till redan kända fakta och att skapa bilder. 

Verkligheten överträffar ibland dikten

När jag ser på TV om den danske mördaren Peter Madsen blir jag fylld av blandade känslor. Hur är den mannen funtad? Hur kan någon vara så pass intelligent att han gör en egen fungerande u-båt och samtidigt vara så oerhört korkad att han tror sig kunna komma undan rättvisan med ett sådant brott? 

Samma TV-program gör mig ännu mera övertygad om att Leif G. W. Persson är väldigt intelligent. Det visste jag ju redan innan. Han blev begåvningstestad vid mönstringen - och då måste han bli testad om igen p.g.a. häpnadsväckande bra resultat. Man trodde inte att det kunde stämma, men följande tester visade att det var sant.

Det är fascinerande att se och höra Persson berätta om Madsen och mordet på Kim Wall. En fruktansvärd historia...

Ingen skall kunna knäcka mig

Man skulle kunna påstå, att jag är en föredetting. Ja, det är jag i vissa avseenden. Jag är inte längre duktig i mina jobb, men det beror på att jag inte längre jobbar. Jag vet mitt värde. När jag jobbade var jag bra på det jag höll på med. Ingen skall ta det ifrån mig. Det fanns två områden där jag tillhörde de bästa i landet.

Jag vet också, att jag bar mig dumt åt ibland. Men de som bara minns det och har glömt allt bra jag gjorde... De är onda och banala. De är inte värda mitt intresse.

Men nu sysslar jag med annat och försöker vara bra på det. Ingen annan människa skall knäcka mig. Den triumfen skall de inte få - de som inte längre bryr sig om mig. Om något skall kunna knäcka mig, så är det usel ekonomi och/eller mycket dålig hälsa och/eller grym sorg. Varken svek eller besvikelse skall kunna fälla mig. 

Födelsedag

I dag firar jag Adele. Här med en favoritlåt. 

First aid kit

Det här kan man kalla mitt språkvårdsapotek. Böckerna finns i närheten av datorn. 

Två återfunna diktsamlingar

En del böcker blir bara stående i bokhyllan och glöms mer eller mindre bort. Nyss kom jag att tänka på de här båda. Jag har fått dem signerade av författaren. Nu fick jag lust att läsa dem igen. Det har jag inte gjort sedan andra halvan av 1980-talet. 

En märklig liten detalj: han skrev ett par dikter om Connemara. Han verkade ha blivit lika fascinerad av platsen som jag - och Ulf Lundell före mig. Det var Ulf Lundells låt som fick mig nyfiken på Connemara. När jag väl var där förstod jag varför den platsen gav Lundell sådan inspiration. Chansen att Lohmander har inspirerat Lundell är minimal. Chansen att Lundell inspirerade Lohmander till att skriva om Connemara bedömer jag som obefintlig.

Födelsedag

I dag firar jag Bill Brandt. En mycket duktig fotograf var han.

Ut i vårens natur

Bilder från en utflykt.