Ju äldre jag blir, desto mera blir jag övertygad om följande. Människor som inte kan förlåta, försonas och fortsätta mötas på ett fredligt sätt är ynkliga, intoleranta och simpla figurer.
Jag kan inte förstå människor som säger upp bekantskapen för resten av livet på grund av någon oförrätt. Hur kan man vara så långsint, trångsynt och rigid?
Det här har fått mig att inte ha några höga förväntningar på mina medmänniskor. Med höga förväntningar ökar ju risken för besvikelser markant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar