Bara för att vara väldigt tydlig: jag äger inte upphovsrätten till denna bild.
Det saknas så mycket här. Varför har man inte intervjuat olika personer? Det hade varit intressant att få veta exempelvis vad andra musiker tyckte om Bowie. (Mick Jagger är en av dem.) Vad tyckte musikjournalister förr och nu? Och så vidare. Om Bowie var en gåta innan man såg filmen, så är han snarare en större gåta efter att man har sett filmen.
Det är stökigt och flummigt. Och när man hoppar fram och tillbaka i tiden och trotsar all ambition om att skildra det hela kronologiskt, så blir jag irriterad. Jag tycker, att det är ett tecken på intellektuell lättja.
I min bok får den här filmen en 2:a på en femgradig skala.
Filmen "Moonage Daydream" skall föreställa en dokumentärfilm om David Bowie. Nå, jag vill inte kalla den en dokumentärfilm. Den här recensionen är ganska adekvat.
Det saknas så mycket här. Varför har man inte intervjuat olika personer? Det hade varit intressant att få veta exempelvis vad andra musiker tyckte om Bowie. (Mick Jagger är en av dem.) Vad tyckte musikjournalister förr och nu? Och så vidare. Om Bowie var en gåta innan man såg filmen, så är han snarare en större gåta efter att man har sett filmen.
Det är stökigt och flummigt. Och när man hoppar fram och tillbaka i tiden och trotsar all ambition om att skildra det hela kronologiskt, så blir jag irriterad. Jag tycker, att det är ett tecken på intellektuell lättja.
I min bok får den här filmen en 2:a på en femgradig skala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar