Stolt och nöjd

I dag sjöng jag i kör. Några fick göra soloinsatser. Alla herrar fick var sin mikrofon när det var dags för basar och tenorer att sjunga särskilda stycken. Det är förstås ganska nervöst att sjunga med mikrofon. Det blir lätt pinsamt om man sjunger fel. 

Nu lyckades vi herrar sjunga felfritt, om jag har hört rätt. Kören sjöng en mässa som kräver sin kör. När vi övade mässan första gången för drygt en månad sedan var jag inte ensam om att tänka: "Det här klarar vi aldrig av. Det är alldeles för svårt."

Men efter envist tragglande och övande blev det till slut bra denna dag. Körsång är bra på många sätt. Man hjälper varandra till storverk. I "min" kör berömmer man varandra ifall någon sjunger extra bra. Ifall någon skulle sjunga fel, så påpekar körledaren det - utan att någon pinsam känsla uppstår. 

Jag trodde aldrig att jag skulle kunna sjunga så bra som jag sjöng i dag. Det känns gott. Jag är stolt och nöjd.