En gång i min ungdom blev jag ordentligt "tillplattad" av en mig närstående person. Han frågade mig - utan att vänta sig något svar - något i stil med:
"Vad är det som får dig att tro att du är något märkvärdigt? Du är en helt vanlig kille."
Det plus en del annat i samma stil som hände i ungdomen gjorde att jag ända sedan dess måste bevisa, att jag inte är som vem som helst. Jantelagen har förföljt mig genom livet. Jag har exempelvis sällan fått uppleva, att någon i chefsställning har höjt mig till skyarna i något sammanhang. Det är jag själv som har fått jämföra mig med andra i liknande arbeten för att kunna konstatera, att jag var bland de bästa i riket när det gällde vissa arbeten. Cheferna ville kanske inte att jag skulle få känna mig "stöddig" eller "kaxig". De ville kanske inte ge mig anledning att kräva en stor löneförhöjning. Men, men... Det fanns ju kollegor som insåg, att jag var duktigare än de flesta andra när det gällde vissa uppgifter.
"Vad är det som får dig att tro att du är något märkvärdigt? Du är en helt vanlig kille."
Det plus en del annat i samma stil som hände i ungdomen gjorde att jag ända sedan dess måste bevisa, att jag inte är som vem som helst. Jantelagen har förföljt mig genom livet. Jag har exempelvis sällan fått uppleva, att någon i chefsställning har höjt mig till skyarna i något sammanhang. Det är jag själv som har fått jämföra mig med andra i liknande arbeten för att kunna konstatera, att jag var bland de bästa i riket när det gällde vissa arbeten. Cheferna ville kanske inte att jag skulle få känna mig "stöddig" eller "kaxig". De ville kanske inte ge mig anledning att kräva en stor löneförhöjning. Men, men... Det fanns ju kollegor som insåg, att jag var duktigare än de flesta andra när det gällde vissa uppgifter.
Numera vet jag, att jag inom vissa områden är grymt bra. Men jag vet också, att jag är helt "useless" inom vissa andra områden. Och så är det kanske även för många andra. På det viset är jag kanske inte "något märkvärdigt". Jag kan själv tillämpa Jantelagen på mig. Det behövs inte, att någon utomstående så att säga bankar mig i huvudet med hur medelmåttig jag är.
Numera vet jag exempelvis, att jag är mycket intelligent och höggradigt kreativ. Jag vet mina styrkor och mina svagheter. Jag låter ingen "platta till mig" utan att h*n har bra på fötterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar